Solidaritet med Ukraina

Ekonomiskt stöd och militärt bistånd

I slutet av 2023 hade EU och medlemsländerna totalt gett nästan 85 miljarder euro i stöd - öppnas i en ny flik. till Ukraina och dess befolkning sedan Rysslands anfallskrig inleddes. Detta omfattar i synnerhet 25,2 miljarder euro i makroekonomiskt stöd - öppnas i en ny flik., varav ett stödpaket på 18 miljarder euro - öppnas i en ny flik. till Ukraina under 2023 genom instrumentet för makroekonomiskt stöd+. Makroekonomiskt stöd är en typ av ekonomiskt bistånd från EU som hjälper partnerländer som drabbats av allvarliga finansiella svårigheter att stabilisera sina ekonomier och genomföra nödvändiga reformer. Dessa medel hjälper Ukraina att fortsätta betala ut löner och pensioner, hålla igång grundläggande offentliga tjänster, såsom sjukhus, skolor och boende för människor på flykt, och att återställa kritisk infrastruktur. De hjälper också landet att genomföra institutionella reformer, t.ex. reformer av rättsväsendet och mot korruption.

Det sammanlagda militära bistånd som EU och medlemsländerna hittills har gett Ukraina uppgår till mer än 27 miljarder euro, varav 5,6 miljarder euro genom den europeiska fredsfaciliteten - öppnas i en ny flik.. Detta inkluderar gemensam upphandling och omedelbar leverans av ammunition till Ukraina, som man enades om i mars 2023 - Pdf-fil – öppnas i en ny flik., och omkring 313 600 ammunitionsenheter och 3 315 robotar hade levererats i slutet av året. Den europeiska fredsfaciliteten bidrar också till att stärka den ukrainska försvarsmaktens förmåga genom EU:s uppdrag för militärt bistånd till Ukraina - öppnas i en ny flik., med ett anslag på 362 miljoner euro som förvaltas av Europeiska unionens råd. Merparten av det återstående militära biståndet till Ukraina ges och finansieras bilateralt av EU-länderna.

I juni fick Ukraina tillgång till EU:s program för finansiering av infrastruktur - öppnas i en ny flik., Fonden för ett sammanlänkat Europa - öppnas i en ny flik.. Detta innebär att Ukraina nu kan ansöka om EU-finansiering för infrastrukturprojekt som förbättrar landets energi- och transportförbindelser samt digitala förbindelser med EU. Under 2023 fattade också EU det historiska beslutet - Pdf-fil – öppnas i en ny flik. att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina, med erkännande av de betydande ansträngningar som landet har gjort för att anpassa sig till EU:s standarder (se kapitel 8).

Slutligen gav EU också stöd till Ukrainas grannländer under året, särskilt Moldavien, som fick 58 miljoner euro i humanitärt bistånd, en ökning av det makroekonomiska stödet och tillgång till EU:s program för finansiering av infrastruktur - öppnas i en ny flik..

89 % av EU:s invånare tycker att EU bör fortsätta att ge humanitärt stöd till dem som drabbats av kriget i Ukraina.

85 % av EU:s invånare tycker att Rysslands invasion av Ukraina visar på behovet av att EU ska öka sin energitrygghet och ekonomiska säkerhet.

79 % av EU:s invånare tycker att Rysslands invasion av Ukraina visar att EU bör öka det militära samarbetet mellan medlemsländerna.

77 % av EU:s invånare tycker att ryska myndigheter bör hållas ansvariga för den nuvarande situationen i Ukraina.

71 % av EU:s invånare tycker att EU bör fortsätta att visa solidaritet med Ukraina.

Källor: Flash Eurobarometer 533 - öppnas i en ny flik., september 2023; Ordinarie Eurobarometer 100 - öppnas i en ny flik., december 2023.

EU-sanktioner

Utöver ekonomiskt bistånd och annat konkret stöd till Ukraina och dess befolkning har EU infört unika och långtgående sanktioner mot Ryssland som svar på landets anfallskrig mot Ukraina.

Sanktioner är ett av EU:s instrument mot detta orättvisa och illegala krig, med syftet att försvaga Rysslands ekonomiska kapacitet och begränsa dess förmåga att finansiera anfallskriget. I detta avseende uppfyller sanktionerna EU:s huvudmål, som handlar om att fortsätta att arbeta för rättvis och varaktig fred. Sedan den 23 februari 2022 har EU infört totalt tolv sanktionspaket mot Ryssland. De riktas inte bara mot specifika personer och enheter, utan även mot finans-, industri-, transport- och energisektorerna.

EU har tillsammans med sina partner enats om en prioriteringslista över krigsmaterial som omfattas av sanktionerna - Pdf-fil – öppnas i en ny flik.. Företag bör tillämpa tillbörlig aktsamhet för sådana varor, och länder utanför EU får inte exportera dem till Ryssland. Dessutom har EU identifierat ekonomiskt kritiska varor - Pdf-fil – öppnas i en ny flik. där handelsflödena är onormala. Man har kunnat spåra att dessa varor har transporterats till Ryssland via vissa länder utanför EU.

Åtgärder för att frysa tillgångar är en av de mest synliga och politiskt viktiga typerna av sanktioner. Totalt är nästan 1 950 enheter och personer - öppnas i en ny flik. föremål för restriktiva åtgärder i dagsläget, och över 28 miljarder euro i tillgångar som tillhör ryska och belarusiska oligarker och företag har frysts. EU-länderna har också rapporterat att över 200 miljarder euro i ryska centralbankstillgångar är frysta i EU.

Kriget i sig, och de restriktiva åtgärderna, sätter stor press på Rysslands ekonomi, eftersom detta bidrar till snabbt ökande utgifter, att rubeln förlorar i värde, stigande inflation och en stram arbetsmarknad då landet förlorat många arbetstagare. Rubeln har tappat omkring 40 % av sitt värde från när den stod som högst sommaren 2022, vilket har tvingat den ryska centralbanken att höja sina räntor från 8 % till 16 % och att stärka kapitalkontrollerna. Budgetintäkterna från olja och gas minskade med 40 % under 2023 tack vare det oljepristak som man kommit överens om med G7-partnerna. Denna effekt kommer bara att förstärkas med tiden, eftersom åtgärderna har utformats så att de ska ha en långsiktig inverkan på Rysslands budget och dess industriella och tekniska bas.

Sanktioner gäller också för Rysslands allierade Belarus. Den 3 augusti 2023 antog Europeiska unionens råd ett sjunde sanktionspaket - öppnas i en ny flik. med anledning av kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och förtrycket av landets civilsamhälle. EU inför inga generella sanktioner mot hela landet, utan de riktas i stället mot strategiska sektorer i den belarusiska ekonomin, t.ex. vapenhandel, handel med teknik som kan användas för militära ändamål och handel med varor som används inom luftfarts- och rymdindustrin.

Motverkande av desinformation

Genom sina statsägda nyhetskanaler och andra kanaler knutna till dessa sprider Ryssland snedvriden information och krigspropaganda och försöker bortförklara sina aggressionshandlingar mot Ukraina och lägga skulden på Ukraina och västvärlden. För att motverka detta stöder EU Ukrainas uppsökande verksamhet gentemot globala partner, t.ex. i internationella forum och diskussioner. EU agerar på många nivåer för att nå ut till så många människor som möjligt och stöder statliga institutioner, civilsamhället, medieorganisationer och onlineplattformar i enlighet med den uppdaterade uppförandekoden för desinformation - öppnas i en ny flik..

Som en del av sanktionerna mot Ryssland har EU avbrutit sändningsverksamheten för många ryska statsägda och Kremlvänliga kanaler med desinformation. Mer allmänt skedde 2023 en radikal förändring i kampen mot desinformation i EU. När rättsakten om digitala tjänster - öppnas i en ny flik. trädde i kraft blev leverantörerna av mycket stora onlineplattformar och mycket stora sökmotorer rutinmässigt tvungna att bedöma alla potentiella samhällsrisker som deras tjänster medför, såsom hot mot yttrandefriheten och risken för att deras tjänster används i desinformationskampanjer.

- öppnas i en ny flik.

PODDSÄNDNING: Lyssna på eller läs denna artikel som publicerats av EUvsDisinfo om hur Ryssland förvrider sanningen.

I juli utlyste EU-kommissionen en inbjudan att lämna förslag - öppnas i en ny flik. till ett värde av 1,2 miljoner euro för projekt som kan fastställa hur budskap med desinformation om Rysslands krig mot Ukraina, val och hbtqi-personer uppstår online och offline och hur budskapen kan hanteras när de väl har uppstått. Dessa projekt ingår i de bredare insatserna för att bekämpa desinformation, t.ex. plattformen EUvsDisinfo - öppnas i en ny flik. och systemet för snabb varning - Pdf-fil – öppnas i en ny flik..

Riktade kommunikationsinsatser och kampanjer på sociala medier för att slå hål på rysk desinformation om sanktioner och om livsmedels- och energitryggheten pågick under 2023. För att människor på flykt från Ukraina ska vara medvetna om sina rättigheter genomförde EU-kommissionen avslutningsvis en informationskampanj om vikten av att använda sig av officiella informationskällor.

Humanitärt bistånd och civilskyddsbistånd till Ukraina

EU:s civilskyddsbistånd och humanitära bistånd - öppnas i en ny flik. hjälper människor i Ukraina genom olika former av stöd. Totalt uppgår denna hjälp till ett värde av cirka 1,6 miljarder euro (cirka 800 miljoner euro i humanitärt bistånd och 800 miljoner euro i icke-finansiellt civilskyddsbistånd). Det humanitära biståndet omfattar mat, vatten, grundläggande hushållsartiklar, hälso- och sjukvård, psykiskt och psykosocialt stöd samt nödboenden. EU:s bistånd till Ukraina omfattar också hjälp till unga ukrainare så att de kan fortsätta sin utbildning och kontantstöd som ska täcka grundläggande behov. EU samordnar sitt humanitära bistånd och utvecklingsbistånd genom en nexusstrategi - öppnas i en ny flik., vilket gör att inte bara omedelbara behov tillgodoses utan också att biståndet är hållbart på lång sikt.

Psykosocialt stöd ges till människor på flykt i EU-länderna genom programmet EU för hälsa - öppnas i en ny flik. och, till stor del, i samarbete med Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen. Dessutom samordnar EU medicinska evakueringar av ukrainska patienter som är i akut behov av behandling och överför dem till sjukhus i hela Europa så att de kan få specialistvård. Nästan 3 000 patienter i behov av medicinsk evakuering överfördes framgångsrikt till 22 EU- eller EES-länder mellan mars 2022 och den 19 december 2023.

Genom Centrumet för samordning av katastrofberedskap - öppnas i en ny flik. samordnar EU sin största civilskyddsinsats någonsin för att ge katastrofhjälp till behövande (se kapitel 8).

Alla 27 EU-länder, tillsammans med Island, Nordmakedonien, Norge, Serbien och Turkiet, har erbjudit icke-finansiellt bistånd genom EU:s civilskyddsmekanism, med allt från medicinska förnödenheter, nödartiklar och fordon till utrustning för brandbekämpning och energiförsörjning. För att kunna forsla dessa förnödenheter till Ukraina har EU öppnat ytterligare logistiska knutpunkter i Polen, Rumänien och Slovakien. I slutet av 2023 hade nästan 100 000 ton sådant bistånd levererats till Ukraina.

EU har också gett stöd från rescEU-beredskapsplanen - öppnas i en ny flik.. RescEU är en europeisk kapacitetsreserv som helt finansieras av EU. Detta omfattar en flotta av flygplan och helikoptrar för brandbekämpning, flygplan för medicinsk evakuering samt ett beredskapslager av medicinska artiklar och fältsjukhus som kan användas i nödsituationer. EU har gett Ukraina elgeneratorer, medicinsk utrustning och tillfälliga boendeenheter.

Dessutom skickades vattenreningsverk i samband med att Kachovkareservoaren - öppnas i en ny flik. brast, och specialutrustning – t.ex. reningstabletter, skyddsdräkter och jodtabletter – tillhandahölls mot folkhälsorisker, såsom kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot.

För att hjälpa ukrainska barn att återgå till skolan lanserade EU kampanjen Skolbussar till Ukraina - öppnas i en ny flik. i december 2022. Som ett resultat av detta skickade EU och medlemsländerna över 380 bussar till Ukraina.

Mottagande av dem som flyr från kriget

Rysslands oprovocerade och oberättigade anfallskrig mot Ukraina har gett upphov till den största tvångsförflyttningen av människor i Europa sedan andra världskriget. För att skydda de rättigheter som människor som flyr till EU från Ukraina har införde EU skyndsamt direktivet om tillfälligt skydd - öppnas i en ny flik.. I slutet av 2023 hade nästan 4,2 miljoner människor från Ukraina rätt till bosättning, bostad, hälso- och sjukvård, utbildning och arbete i EU. I oktober 2023 förlängdes - öppnas i en ny flik. det tillfälliga skyddet till mars 2025. Solidaritetsplattformen - öppnas i en ny flik. hjälpte EU-länderna att samordna mottagandet av flyktingar från Ukraina - öppnas i en ny flik. och fortsätter att bidra till genomförandet av direktivet.

EU:s åtgärder för att skydda ukrainare

• 2022

• 4 mars 2022

  

  Tillfälliga skyddsåtgärder aktiverades för att hjälpa människor som flyr undan kriget.

• 6 april 2022

  

  En rekommendation utfärdades om snabbt, rättvist och flexibelt erkännande av kvalifikationer.

• 14 juni 2022

  

  En vägledning utarbetades för att underlätta tillgången till jobb, utbildning och vuxenutbildning i EU.

• 6 juli 2022

  

  Vägledning gavs inom ramen för initiativet ”Trygga hem” för att stödja personer som erbjuder och som erbjuds boende.

• 10 oktober 2022

  

  Onlineverktyget pilotinitiativet med EU:s talangreserv lanserades för att hjälpa människor att söka jobb i EU.

• 2023

• 4 mars 2023

  

  Skydd erbjöds för 4 miljoner människor i EU, däribland mer än 700 000 studenter.

En snabb och effektiv integration på arbetsmarknaden är ett annat viktigt sätt för EU att ta emot dem som flyr från den väpnade konflikten. Genom de åtgärder som antogs inom ramen för sammanhållningspolitiken 2022, t.ex. sammanhållningsinsatserna för flyktingar i Europa - öppnas i en ny flik. och paketen för flexibelt stöd till territorier - öppnas i en ny flik., infördes den flexibilitet som behövs i de sammanhållningspolitiska finansieringsreglerna för att EU-länderna ska kunna använda finansieringen för att ta emot flyktingar från Ukraina. Under 2023 kunde man genom dessa åtgärder fortsätta att anslå medel till program för social integration, hälso- och sjukvård, livsmedel, grundläggande stöd och arbetsmarknadsorientering. Det sistnämnda omfattar språkkurser, utbildning, sociala tjänster och barnomsorg. Sysselsättning hjälper människor att återuppbygga sina liv, utveckla sin kompetens och bidra till sina värdsamhällen, och kommer så småningom att stödja återuppbyggnaden i Ukraina.

Över 1,5 miljoner ukrainare arbetar nu i EU

Källa: Undersökning från Europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar - öppnas i en ny flik..

EU hjälper ukrainare att integreras på arbetsmarknaden genom att göra det möjligt att snabbt validera kompetens och erkänna yrkesmässiga och akademiska kvalifikationer. Pilotinitiativet med EU:s talangreserv - öppnas i en ny flik. har inrättats, ett onlineverktyg för arbetssökande, vilket matchar människor som har flytt från kriget i Ukraina med lämpliga jobb och lediga tjänster. EU-ländernas offentliga arbetsförmedlingar kopplar dessutom samman arbetssökande och arbetsgivare på nationell nivå. I juli antog Europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar gemensamma riktlinjer för att ytterligare stödja integrationen på arbetsmarknaden.

EU arbetar också för att se till att ukrainska barn på flykt får tillgång till utbildning av hög kvalitet. EU har mobiliserat flera verktyg, främst inom den strategiska ramen för det europeiska området för utbildning - öppnas i en ny flik., t.ex. politisk vägledning om ömsesidigt lärande, onlineplattformar och finansiering. Finansieringsprogrammet Erasmus+ - öppnas i en ny flik. används också för att hjälpa studenter som flytt att utbilda sig. Högre utbildning får ytterligare stöd genom stipendieprogrammet MSCA4Ukraine - öppnas i en ny flik.. Tack vare finansieringen och stödet från initiativet hade 124 ukrainska forskare i slutet av 2023 fått möjlighet att fortsätta sitt arbete i EU och i olika länder utanför EU som ingår i Horisont Europa-programmet.

EU-kommissionen lanserade dessutom tre nya initiativ - öppnas i en ny flik. för att främja EU:s samarbete med Ukraina om forskning och innovation: ett nytt kontor för Horisont Europa i Kiev - öppnas i en ny flik., den nya insatsen inom Europeiska innovationsrådet för att stödja Ukrainas teknikintensiva samhälle - öppnas i en ny flik. och ett nytt gemenskapscentrum för Europeiska institutet för innovation och teknik - öppnas i en ny flik..

Slutligen vet EU hur värdefulla kulturella uttryck är när det gäller att hjälpa människor att hantera traumatiska händelser samt skapa gemenskapskänsla och ömsesidig förståelse. Under 2022 utlystes inom EU:s program Kreativa Europa en ansökningsomgång för projekt - öppnas i en ny flik. som ska stödja konstnärer och kulturorganisationer utanför Ukraina. I maj 2023 tillkännagavs vinnarna - öppnas i en ny flik.: konsortierna ZMINA, Culture Helps och U-RE-HERIT ska stödja ukrainska konstnärer och bidra till återuppbyggnaden av Ukrainas kulturarv.

Integration i den inre marknaden och andra avtal

I april 2023 anslöt sig Ukraina till EU:s civilskyddsmekanism - öppnas i en ny flik. som deltagande stat. I augusti höll Ukraina fortfarande på att formellt ansluta sig till mekanismen, men bidrog med 51 hjälparbetare och 19 fordon till räddningsinsatserna i Slovenien efter de förödande översvämningarna. Som en fullt deltagande stat kommer Ukraina att kunna skicka bistånd via mekanismen tillsammans med andra medlemsländer när ett annat land drabbas av en kris och erbjuda samma solidaritet som landet själv har tagit del av. Detta signalerar också ett viktigt steg mot Ukrainas integration i EU och utvidgar det östra grannskapet i EU:s civilskyddsmekanism.

Ukraina omfattas också av en annan viktig funktion på den inre marknaden. I april 2022 samarbetade EU med europeiska och ukrainska mobiloperatörer - öppnas i en ny flik. för att kunna erbjuda roaming mellan de två regionerna till överkomliga priser eller utan kostnad. Avtalet, som i juli 2023 förlängdes med ytterligare ett år, hjälper dem som flytt från Ukraina att hålla kontakten över gränserna och medför att operatörerna minskar anslutningskostnaderna ytterligare.

Samtidigt arbetar EU-kommissionen med att integrera roamingavtalet i associeringsavtalet mellan EU och Ukraina. När det är färdigt kommer det att möjliggöra mobil användning utan kostnad för både ukrainska besökare i EU och EU-resenärer i Ukraina. Takten i Ukrainas integration i EU:s roamingmarknad är beroende av att landet antar och tillämpar relevant EU-lagstiftning.

Tryggad livsmedelsförsörjning

Ryssland förvärrar den globala livsmedelsförsörjningskrisen genom att avsiktligt blockera spannmålsexporten via Svarta havet, rikta in sig på spannmålssilor och jordbruksinfrastruktur i Ukraina samt begränsa exporten av jordbruksvaror och gödselmedel.

År 2022 inrättade EU, medlemsländerna, Ukraina och Moldavien solidaritetskorridorer mellan EU och Ukraina - öppnas i en ny flik. för att få det spannmål som var fast i Ukraina till övriga världen. Dessa alternativa transportvägar, som omfattar järnvägar, vägar och vattenvägar, underlättar både export från Ukraina och viktig import, t.ex. humanitärt bistånd och gödselmedel.

I juni 2023 meddelade EU att man skulle investera 250 miljoner euro i nio gränsöverskridande projekt - öppnas i en ny flik. för att förbättra sammanlänkningen mellan Ukraina, Moldavien och EU-grannländerna Ungern, Polen, Rumänien och Slovakien. Projekten omfattar studier och arbeten vid järnvägs- och väggränsövergångar för att bygga ut och uppgradera infrastruktur, förbättra parkeringar samt anläggningar och utrustning för omlastning.

Solidaritetskorridorerna: en avgörande roll för den globala livsmedelstryggheten

Under 2022 och 2023 kunde Ukraina tack vare solidaritetskorridorerna

• exportera över 65 miljoner ton jordbruksprodukter, inklusive nästan 61 miljoner ton spannmål, oljeväxter och relaterade produkter, även till de länder som drabbats hårdast av livsmedelsbristen,
• exportera över 51 miljoner ton av andra slags produkter, t.ex. malm, järn, stål och trä,
• generera cirka 44 miljarder euro till ukrainska jordbrukare och företag,
• importera över 43 miljoner ton (till ett värde av 88 miljarder euro) viktiga varor, t.ex. bränsle.

Slutligen inrättades 2023 en gemensam samordningsplattform - Pdf-fil – öppnas i en ny flik. för att förbättra handelsflödet mellan EU och Ukraina. Insatserna inom ramen för plattformen intensifierades när Ryssland avbröt Svartahavsinitiativet den 17 juli, vilket i praktiken stoppade spannmålsexporten via Svarta havet.

Stöd till EU-länderna

Rysslands anfallskrig mot Ukraina får konsekvenser utanför Ukrainas gränser. De EU-länder som är grannar med Ukraina påverkas också, särskilt på energi- och livsmedelsmarknaderna. (För mer information om hur EU hanterar energikrisen, se kapitel 4.)

Under 2023 godkände EU 487 miljarder euro i statligt stöd till EU-länderna i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Den tillfälliga kris- och omställningsramen - öppnas i en ny flik., som började gälla från och med den 9 mars 2023, är ett av de verktyg som EU-länderna kan använda för att mildra krigets konsekvenser för sina ekonomier.

Bevilja begränsade stödbelopp till företag som drabbats av den nuvarande krisen eller av efterföljande sanktioner eller motsanktioner.

Se till att företagen har tillräcklig likviditet.

Kompensera företag för de extra kostnader som uppstår till följd av exceptionellt höga gas- och elpriser.

När EU hade avbrutit samarbetsprogrammen med Ryssland och dess allierade Belarus överförde man dessutom under 2023 ytterligare 135 miljoner euro - öppnas i en ny flik., som från början var avsedda för projekt med dessa två länder, till andra program som ska stärka samarbetet mellan EU-länderna och Ukraina och Moldavien.

Under året såg EU också till att samtliga regioner i Estland, Lettland, Litauen, Polen och Finland, som skulle ha deltagit i samarbetsprogrammen med Ryssland och Belarus, kunde delta i andra befintliga interregionala samarbetsprogram.

Stöd till jordbrukare i EU

Med tanke på Rysslands och Ukrainas betydelse för den globala tillgången på spannmål och oljeväxter har Rysslands pågående krig mot Ukraina skapat stor osäkerhet och volatilitet på dessa marknader.

Eftersom Ukrainas vanliga exportvägar via hamnarna i Svarta havet har blockerats eller begränsats kraftigt har exporten inte nått sina destinationer lika effektivt som tidigare. I stället har spannmål och oljeväxter från Ukraina i allt högre grad hamnat på marknaderna i de EU-länder som gränsar till Ukraina, vilket har skapat logistiska flaskhalsar.

Under 2023 införde EU två stödpaket och ett tillfälligt förbud mot import av vete, majs, raps och solrosfrö från Ukraina till Bulgarien, Ungern, Polen, Rumänien och Slovakien inom ramen för förordningen om autonoma handelsåtgärder för Ukraina - öppnas i en ny flik.. Detta bidrog till att minska de logistiska flaskhalsarna och hantera jordbrukarnas oro i de drabbade EU-länderna, samtidigt som EU kunde fortsätta sitt ekonomiska stöd till Ukraina i form av nolltullar på all import från Ukraina.

Sammanlagt avsattes mer än 156,3 miljoner euro från jordbruksreserven i den gemensamma jordbrukspolitiken till stöd för de jordbrukare som drabbats hårdast i de fem EU-länder som gränsar till Ukraina. De berörda EU-länderna fick också använda nationella stödmedel för att vid behov ge ytterligare kompensation, antingen genom ett tilläggsbelopp eller ett särskilt statligt stöd. I ett tredje stödpaket - öppnas i en ny flik. mobiliserade EU-kommissionen dessutom ytterligare 330 miljoner euro i finansiering till jordbrukare i andra EU-länder som drabbats av höga produktionskostnader och särskilda problem till följd av Rysslands anfallskrig. Genom den nyligen inrättade europeiska mekanismen för beredskap och insatser vid livsmedelsförsörjningskriser - öppnas i en ny flik. kunde sakkunskap snabbt mobiliseras och offentliga och privata aktörer uppmärksammas på problem och flaskhalsar i ett tidigt skede. Resultatet av diskussionerna mellan dessa berörda parter utgjorde direkt underlag för EU:s svarsåtgärder.

Utredning och lagföring av krigsförbrytelser

Sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina har de ryska myndigheterna kontinuerligt kränkt de internationella mänskliga rättigheterna och åtskilliga krigsförbrytelser och angrepp på civila har rapporterats. I slutet av 2023 hade Ukraina och 16 EU-länder inlett utredningar angående de internationella brott som Ryssland begått i Ukraina.

Sex dagar efter det att kriget inletts hjälpte Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete - öppnas i en ny flik. (Eurojust) till med att inrätta en gemensam utredningsgrupp - öppnas i en ny flik. i syfte att samla in bevis och utreda krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. I dag består gruppen av Ukraina, sex EU-länder, Internationella brottmålsdomstolen och Europol.

På grund av att det är komplicerat att inhämta bevis för internationella brott (t.ex. upptagning av vittnesmål från människor i olika länder) inrättade Eurojust under 2023 också en databas för att bevara och lagra bevis för sådana brott (databas över bevis för de allvarligaste internationella brotten - öppnas i en ny flik.). Eurojust bidrar till databasen med sin sakkunskap genom att analysera bevismaterial och ge praktisk vägledning till nationella rättsliga myndigheter när det gäller att identifiera bevis i andra länder vilka kan vara relevanta för deras egna utredningar.

Eurojust förestår också det nyinrättade internationella centrumet för lagföring av aggressionsbrottet mot Ukraina - öppnas i en ny flik.. Centrumet, som öppnades i juli 2023, består av oberoende nationella åklagare från medlemmarna i den gemensamma utredningsgruppen och sex ukrainska åklagare och inrättades för att förbereda och bidra till en eventuell framtida lagföring av Rysslands aggressionsbrott mot Ukraina. Ett aggressionsbrott är när högt uppsatta politiska och militära ledare planerar, inleder eller utför storskaliga aggressionshandlingar genom användning av en statlig militär styrka. Detta är första gången i historien som ett sådant brott utreds samtidigt som det pågår.

Vid centrumet kan åklagarna samarbeta på plats, så att de snabbt kan utbyta bevismaterial och enas om hur de ska genomföra sin utrednings- och lagföringsstrategi. Databasen över bevis för de allvarligaste internationella brotten är en central del av arbetet, och de bevis som inhämtas av centrumet kan användas i andra jurisdiktioner, bl.a. nationella och internationella domstolar.

Eurojusts stöd till rättsväsendet i Ukraina

Stöd till utredningar (Internationella centrumet för lagföring av aggressionsbrottet mot Ukraina och gemensamma utredningsgrupper)

Insamling, bevarande och analys av bevis (Ciced – databas över bevis för de allvarligaste internationella brotten)

Praktisk vägledning

Utbildning för tjänstemän inom rättsväsendet

Stöd till EU:s arbetsgrupp för frysning och beslag av tillgångar

Genom sin arbetsgrupp ”Freeze and Seize” ser Eurojust också till att EU:s sanktioner tillämpas korrekt. Arbetsgruppen utreder möjliga kopplingar mellan brottslig verksamhet och ryska och belarusiska privatpersoner och företag. Den undersöker också hur straffrättsliga åtgärder, t.ex. förverkande av tillgångar, kan bidra till återuppbyggnaden av Ukraina.

Återuppbyggnaden av Ukraina

EU är fast beslutet att se till att Ryssland betalar för de skador som landet har orsakat i Ukraina. Man undersöker därför alternativ för att kunna stödja återuppbyggnaden av Ukraina – i enlighet med EU-rätten och internationell rätt – med de extraordinära intäkter som genereras av förvaltningen av de ryska centralbanksreserver som för närvarande är frysta i EU på grund av sanktioner. I detta syfte antog EU-kommissionen i december förslag om att frysa extraordinära, oförutsedda intäkter från ryska centralbankstillgångar.

EU samordnar också återuppbyggnaden av Ukraina med sina internationella partner. EU, Ukraina och G7-partnerna lanserade - öppnas i en ny flik. G7:s myndighetsövergripande givarsamordningsplattform för Ukraina - öppnas i en ny flik. i januari 2023. Plattformen spelar en viktig roll när det gäller att samordna stödet till Ukrainas omedelbara finansieringsbehov och till dess framtida ekonomiska återhämtning och återuppbyggnad mellan olika källor och etablerade finansieringsinstrument.

Under EU-kommissionärernas besök i Ukraina i februari aviserade EU ett biståndspaket på en miljard euro för återuppbyggnadsinsatser som en del av det övergripande stödpaketet till landet. EU-kommissionärerna och Ukrainas regering diskuterade också hur EU kan hjälpa Ukraina att bygga upp sina städer igen på ett hållbart och inkluderande sätt. Phoenix-initiativet - öppnas i en ny flik. (projekt för en holistisk inriktning för en ny miljöinfrastruktur i ukrainska städer) lanserades i mars. Initiativet ska ge ukrainska städer tillgång till spetsteknik och sakkunskap från gemenskapen i det nya europeiska Bauhaus - öppnas i en ny flik.. Det ska också koppla samman ukrainska städer med liknande städer i EU så att kunskap och god praxis kan utbytas om hur man kan bygga klimatneutrala och mer energieffektiva städer. Det ska kombinera finansiering från uppdraget inom Horisont Europa för klimatneutrala och smarta städer - öppnas i en ny flik. och Life-programmet - öppnas i en ny flik., och minst sju miljoner euro ska mobiliseras omedelbart.

Vid konferensen om Ukrainas gröna återhämtning - öppnas i en ny flik., som ägde rum mellan den 28 november och den 1 december i Vilnius i Litauen, bekräftade EU slutligen sitt fortsatta stöd för ukrainska kommuner och presenterade det pågående genomförandet och de första resultaten av Phoenix-initiativet. Parallellt med detta sammanfördes genom uppdraget för den cirkulära ekonomin - öppnas i en ny flik. företag och berörda parter inom näringslivet i EU vilka är inriktade på den cirkulära ekonomin med företag och offentliga upphandlare i Ukraina, vilket stärkte den affärsrelaterade dimensionen av Ukrainas gröna återhämtning.

Vid konferensen om Ukrainas återhämtning - öppnas i en ny flik. i London i juni lade EU fram en ny facilitet med upp till 50 miljarder euro i bidrag och lån för att stödja Ukrainas återhämtning och modernisering från 2024 till 2027.

Detta är ett bevis på EU:s orubbliga stöd för Ukraina under Rysslands pågående anfallskrig och bekräftade EU:s engagemang för att Ukraina ska kunna bli medlem i EU.

Dessutom undertecknade EU avtal på över 800 miljoner euro så att privata investeringar för återhämtning och återuppbyggnad av Ukrainas ekonomi ska kunna mobiliseras.