EU-flaggan

En kort guide om EU

Beställ tryckt version Ladda ner pdf

En kort guide om EU

På senare tid har EU ställts inför utmaningar utan motstycke: en global pandemi följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den påföljande energikrisen, samtidigt som vi har en alltmer instabil internationell situation som förvärrats av kriget mellan Israel och Hamas.

Dessa händelser har visat att de 27 medlemsländerna behöver samarbeta ännu närmare och att de måste kunna agera snabbt och effektivt när en ny situation uppkommer.

För att påskynda den ekonomiska återhämtningen efter pandemin inrättade EU den särskilda återhämtningsfonden NextGenerationEU. Genom investeringar på över 800 miljarder euro har EU genom fonden lyckats ta itu med de utmaningar som covid-19-pandemin förde med sig och kunnat hjälpa EU-länderna att återuppbygga sina ekonomier. Genom att investera i projekt och initiativ som gör EU hälsosammare, grönare och mer digitalt gör NextGenerationEU också att EU står bättre rustat inför framtida utmaningar. När det gäller Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den globala energikrisen stöder fonden t.ex. redan EU-ländernas ansträngningar att fasa ut fossila bränslen från Ryssland och övergången till ren energi.

De pengar som EU använder (EU-budgeten) kommer från olikakällor: tullar, momsbaserade inbetalningar baserade på momsbidrag som samlats in i EU-länderna och direkta bidrag från EU-länderna. En ny inkomstkälla – en avgift för plastförpackningsavfall som inte återvinns – infördes i januari 2021.

EU-budgeten gör det möjligt att nå resultat i frågor som är viktiga för människor i EU. Det kan röra sig om allt ifrån nya och bättre vägar, järnvägar och flygplatser till utveckling av landsbygdsområden och möjligheter att studera utomlands. Budgeten bidrar till den digitala omställningen och kampen mot klimatförändringarna samt även till att minska skillnaderna mellan och inom EU-länderna.

Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 agerade EU snabbt till stöd för Ukraina och dess folk. Detta stöd omfattade humanitärt bistånd, katastrofbistånd, ekonomiskt och operativt stöd, militärt bistånd samt stöd vid EU:s gräns och i Moldavien.

Som en del av det humanitära biståndet har EU gett mat, boende och medicinsk hjälp till människor som drabbats av konflikten. EU vidtog också den exceptionella åtgärden att bevilja tillfälligt skydd för miljontals människor som flydde från Ukraina och gav dem tillgång till bostäder, skolor, hälso- och sjukvård samt jobb i EU.

EU:s ekonomiska stöd har bidragit till stabilisering av Ukrainas ekonomi, återställandet av infrastruktur samt förbättrad försvars- och säkerhetskapacitet.

EU har också lett det internationella fördömandet av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och infört hårdasanktioner mot Ryssland och dem som medverkat i kriget. Genom dessa åtgärder försöker man isolera Ryssland ekonomiskt samt begränsa landets militära anfallskapacitet.

EU har, tillsammans med sina medlemsländer och finansinstitut, samlat in närmare 120 miljarder euro i stöd för Ukraina.

Läs mer om EU:s stöd till Ukraina.

Rysslands anfallskrig har lett till kraftiga störningar i världens energisystem i form av prishöjningar och osäkerhet i gasförsörjningen, och har därigenom förvärrat den redan svåra situationen på energimarknaden efter pandemin.

Vad gör EU för att komma till rätta med detta?

© Adobe Stock

Fasar ut fossila bränslen från Ryssland

Påskyndar produktionen av förnybar energi (vätgas, vind, sol)

Sänker energiräkningarna för hushåll och företag

Minskar efterfrågan på energi

© Adobe Stock

Ökar gaslagringen inför vintern

© Adobe Stock

Gör det möjligt för EU-länderna att köpa energi ihop till ett bättre pris

© Adobe Stock

Stärker reglerna för att se till att EU-länderna får hjälp i nödsituationer

© Adobe Stock

Investerar i infrastruktur så att alla EU-länder har minst två källor till gasförsörjning

Stärker konsumenternas makt, så att de kan ha flera olika avtal och dela den el de producerar med sina grannar

Läs mer om EU:s arbete för att garanterasäker och ren energi till ett överkomligt pris.

EU:s gröna giv är EU:s strategi för att skapa en modern och konkurrenskraftig ekonomi i Europa. Den ska göra Europa till den första klimatneutrala regionen senast 2050, då vi inte ska släppa ut mer växthusgaser än vad våra ekosystem kan absorbera på naturlig väg.

Som en första ambitiös milstolpe har EU gjort ett åtagande om att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030. EU har redan genomfört de viktigaste åtgärderna för att uppnå detta mål. Alla delar av samhället och ekonomin kommer att behöva dra sitt strå till stacken – från industri, energi och transport till livsmedelsproduktion, jordbruk och byggbranschen. För de regioner, branscher och arbetstagare som står inför de största utmaningarna kommer det att finnas finansiellt stöd.

För att EU ska kunna uppnå sin vision om klimatneutralitet ska EU-länderna som nästa steg enas om ett mål för 2040.

Minst 30 % av EU:s utgifter mellan 2021 och 2027 kommer att gå till att bekämpa klimatförändringen och dess följder.

Vilka fördelar innebär detta för dig?

Vi kan alla bidra: genom att slänga mindre mat och återvinna mer, ta cykeln i stället för bilen eller varför inte plantera ett träd? Om du vill engagera dig, ta en titt på den europeiska klimatpakten. Den för samman människor och organisationer så att de kan dela information om klimatåtgärder. Hjälp oss bygga ett grönare Europa!

© LIFE06 NAT/E/000209/Aixa SOPEÑA.

Det spanska lodjuret var så gott som utrotat men är nu tillbaka i Spanien och Portugal. Det är många som har arbetat för detta, bland annat i projekt som finansierats av EU-programmetLIFE Att den här arten har återkommit är en av Europas största framgångar när det gäller skydd av djur.

@@pictureAltNatura2000

Natura 2000 är världens största nätverk av skyddade områden som säkerställer tusentals fredade områden för de mest värdefulla och hotade arterna och livsmiljöerna i Europa.

EU har finansierat ombyggnaden av två frakt- och passagerarfärjor. Färjorna var dieseldrivna men drivs nu med miljövänliga elektriska batterier. De kör på den starkt trafikerade rutten mellan Helsingör i Danmark och Helsingborg i Sverige. De ombyggda färjorna bidrar till att förbättra luftkvaliteten i dessa tättbefolkade områden.

En kvinna sitter framför en dator och betraktar en bild av ett mikrochipp på skärmen.

En tekniker undersöker ett mikrochipp i ett materialanalyslaboratorium, Dresden, Tyskland, den 8 februari 2022. Labb som dessa är viktiga för att EU ska kunna tillverka egna mikrochipp och bli tekniskt oberoende.

I dagens samhälle måste vi alla kunna klara av saker digitalt, från att göra bankärenden och inköp på nätet till att använda teknik på jobbet. För att alla ska hänga med och för att EU ska förbli världsledande på teknikområdet investerar EU i allt från digitala färdigheter och användning av superdatorer till höghastighetsuppkoppling och bättre cybersäkerhet.

EU arbetar för att säkerställa att den digitala världen är säker och rättvis för såväl privatpersoner som företag. Tack vare EU:s regler har vi i dag mer kontroll över våra personuppgifter och hur de används av andra.

Läs mer om EU:s regler för ett säkrare digitalt utrymme.

Europeiska socialfonden+ hjälper människor att få jobb (eller bättre jobb). Fonden hjälper även mindre gynnade personer. Varje år får runt 10 miljoner människor hjälp att hitta ett jobb eller med att utveckla sina färdigheter.

EU hjälper unga att komma in på arbetsmarknaden. Till exempel innebär ungdomsgarantin att alla under 30 år ska få ett seriöst erbjudande om jobb, vidareutbildning, lärlingsplats eller praktik inom fyra månader efter att de har blivit arbetslösa eller gått klart en utbildning.

En man i en sporttröja sågar en träbit med cirkelsåg.

En ung man arbetar på ett bygge, Setúbal, Portugal, den 5 augusti 2021.

Att arbeta som volontär är ett fantastiskt sätt att bidra till lokalsamhällen hemma eller utomlands och samtidigt utveckla nya färdigheter och få nya vänner.Europeiska solidaritetskåren ger unga möjlighet att arbeta i projekt, antingen i hemlandet eller utomlands. Det kan röra sig om volontärarbete eller betalda jobb. Genom initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete får personer som är minst 18 år möjlighet att delta i projekt för humanitärt bistånd över hela världen.

En sjuksköterska magnetröntgar en patient.

En sjuksköterska förbereder en magnetkameraundersökning, universitetssjukhuset i Liège, Belgien, den 24 januari 2020.

EU har föresatt sig att vända utvecklingen när det gäller cancer. I EU:s plan mot cancer, med en budget på 4 miljarder euro, beskrivs EU:s nya strategi för förebyggande åtgärder, behandling och vård. EU:s finansiering har redan lett tillbanbrytande forskning– från tumörmodeller i 3D till möjligheten att upptäcka cancer genom att testa en persons utandningsluft.

EU bygger ett jämlikt Europa. Det innebär att kvinnor och män ska få lika lön för lika arbete, att personer med funktionsnedsättning kan delta på lika villkor inom alla livets områden och att rasism inte tolereras. Det innebär också att människor inte ska uteslutas eller marginaliseras, och att alla ska vara fria att älska vem de vill.

Migranter och EU-medborgare med invandrarbakgrund spelar en avgörande roll i samhället, inte minst som personal inom samhällsviktig verksamhet. EU strävar efter att alla ska kunna delta fullt ut i samhället och fokuserar därför bland annat på bättre tillgång till utbildning, arbete, hälso- och sjukvård samt boende.

© Adobe Stock

En av EU:s främsta prioriteringar är att garantera trygghet och säkerhetför människor i EU, både i den fysiska och i den digitala världen. Dagligen arbetar man med att hantera hot som terrorism, organiserad brottslighet, olaglig narkotikahandel och människohandel.

Covid-19-krisen och Rysslands anfallskrig mot Ukraina har också synliggjort de hot och utmaningar som desinformation innebär för våra samhällen.

EU arbetar med sociala medieföretag och webbplattformar för att begränsa spridningen av vilseledande information ch falska nyheter i Europa. Det europeiska observatoriet för digitala medier stöder oberoende faktagranskare och har som mål att bli en knutpunkt i Europa för bekämpning av digital desinformation.

Läs mer om EU-kommissionens prioriteringar.

@@pictureAltCarnival

De traditionella karaktärerna från karnevalen i Puerto Plata, Dominikanska republiken, fyllde gatorna i Nice, Frankrike, i februari 2023 som en del av Transcultura-programmet, som ska främja kulturell integration i Karibien och stärka regionens samarbete med EU.

@@pictureAltHumanitarianAid

Humanitärt bistånd till Gaza, november 2023. EU är den största givaren av humanitärt bistånd till det palestinska folket. Sedan 2000 har EU bidragit med mer än 1 miljard euro för att tillgodose deras grundläggande behov.

EU har ett nära samarbete med sina grannländer och med länder runtom i världen för att skapa nya partnerskap och främja de värden och intressen som unionen står för. Genom gemensamma insatser på områden som digitalisering, klimat, energi, transport, hälsa och utbildning försöker EU hantera globala utmaningar och skapa ett mer sammanlänkat och välmående globalt samfund.

EU sluter även handelsavtal med andra länder, nu senast med Chile och Nya Zeeland. Genom dessa avtal ökar handeln, vilket främjar EU:s ekonomi och skapar jobb.

Tillsammans är EU och dess medlemsländer de största givarna av utvecklingsbistånd i världen. Under 2023 stod de för 96 miljarder euro eller 42 % av det totala biståndet. De bidrar också med mer än hälften av allt globalt stöd till utbildning i fler än 100 länder.

Behovet av humanitärt bistånd ökar just nu i världen, och EU står i frontlinjen och hjälper vid de allvarligaste kriserna i världen. Med en budget på 2,4 miljarder euro enbart under 2023 är EU-länderna tillsammans en av de största givarna av humanitärt bistånd. För att tillgodose de humanitära behoven i Mellanöstern, som förvärrades av Hamas attacker i oktober 2023 och den efterföljande konflikten i Gaza, har EU ökat sitt stöd till palestinierna i Gaza avsevärt. Man har också inrättat en sjöfartskorridor så att hjälpen kan komma fram snabbare.

Läs mer om EU:s strategi för att sammanlänka världen.

Läs mer om EU:s EU:s stöd till palestinier.

Om EU Så gynnas du